Inflation beskrivs som när penningvärdet förlorar sin köpkraft under en tidsperiod. För konsumenten innebär det att priset på en vara/tjänst blir allt dyrare ju mer valutan tappar sitt värde.
Medan lite inflation kan vara gynnsam under vissa omständigheter kan det visa sig vara förödande för den som har sparpengarna under madrassen.
Inflationens många ansikten
Det finns ett flertal faktorer till varför den allmänna prisnivån stiger. I vissa fall är det en hög efterfråga av varor/tjänster som orsakar en prisökning, och i andra fall är det kostnaden för dessa varor/tjänster som triggar igång inflationen.
För enkelhetens skull kommer jag framöver i artikeln benämna varor och tjänster som produkter.
Efterfrågeinflation
Det finns en lätt-att-komma-ihåg definition som beskriver efterfrågeinflation: När för mycket pengar jagar alltför få produkter kommer prisnivån att höjas.
Om utbudet av produkter förblir detsamma – men efterfrågan av det hinner öka oproportionellt till dess produktion – kommer priserna på dessa produkter oundvikligen att stiga. Denna plötsliga efterfråga kan orsakas av ett flertal faktorer, som exempelvis löneförhöjningar, skattenedskärningar eller sänkta räntor.
Låt mig exemplifiera. Säg att du, och miljontals andra människor, älskar en ny läskedryck som ett företag precis lanserat. Kostnaden för en 33cl burk kostar 10 kronor. Utbudet och efterfrågan befinner sig i ett harmoniskt läge, i vilket företaget kan anpassa produktionen utefter konsumenternas behov. Genom en framgångsrik marknadsföring uppmärksammas läsken i en mycket hög grad; vänner hajpar den, kändisar älskar den, hälsomyndigheter befarar inga hälsorisker med den, osv. Givetvis skulle ett företag ta hänsyn till att deras egna marknadsföringsplan kommer att generera en hög efterfråga – men låt oss, för exemplets skull‚ säga att de inte beräknade den förvånansvärda höga efterfrågan.
Det låga utbudet, i förhållande till dess efterfråga, kommer följaktningsvis leda till en prisökning för varje såld läskburk. Precis som aktier, eller en annan tillgång som helst, så ökas priset när det finns fler köpare än säljare (säljare i det här fallet är företaget). Minns ni den lätt-att-komma-ihåg definitionen. När för mycket pengar jagar alltför få produkter kommer prisnivån att höjas. Nu kostar 33cl burken 12 kronor. Med andra ord, varför priset stiger är för att produkten är betydligt mer eftertraktad. Det begränsade utbudet omvandlas till något ”sällsynt”. Eftersom du, och de miljontals andra konsumenterna, älskar att dricka den svalkande drycken den där varma sommardagen så är ni alla mer än villiga att betala den extra två kronorna.
Kostnadsinflation
Men vad händer med priset om efterfrågan kvarstår, men utbudet minskas? Precis som i fallet med efterfrågeinflation så höjs priset. Varför utbudet minskas kan bero på ett flertal faktorer, exempelvis när kostnaden för produktionen blir dyrare eftersom kostnaden för råmaterialen och/eller arbetskraften ökar. Men låt oss fortsätta med läsk-exemplet.
Plötsligt uppstår en dålig skördesäsong, där fruktingredienserna bakom den älskade läsken inte levereras i god tid. En åtgärd som företaget tvingas vidta kan vara att vända sig till en annan leverantör med kostsamma villkor. För att jämna ut produktionskostnaderna höjs priset på läsken – 12 kronor per burk. En annan orsak som kan orsaka den plötsliga produktionsförändringen är brist på arbetskraft. Fastän skördesäsong inte medför någon mindre leverans av ingredienserna kan något som en arbetsstrejk resultera i att produktionen av läsken försämras avsevärt. Samma princip bakom den ökade prisnivån kvarstår – det vill säga, att utbudet minskar fastän efterfrågan kvarstår.
Ett historiskt exempel
Ett praktexempel av denna företeelse är det som idag benämns som Oljekrisen 1973 – när Syrien och Egypten var i krig med Israel. Oljekartellen OPEC – en förkortning av Organization of the Petroleum Exporting Countries – såg till att sätta ett embargo på Israel och de nationer som stöttade dem i kriget. Eftersom importeringen av råvaran från export-länderna minskades drastiskt begränsades utbudet. Det låga utbudet av råvaran (samt det faktum att länder i krig alltid är i behov av olja) ledde i sin tur till att priset på oljan ökades.
Ett framtida exempel?
I upptrappningen av Corona-pandemin pågick den ökända konflikten mellan USA och Kina. De förenade staterna anklagade Kina för ha mörklagt viruset, som enligt USAs misstankar hade sitt ursprung i ett kinesisk laboratorium. Ekonomer och nyhetsbevakare rapporterade om att ett nytt handelskrig skulle komma att uppstå om konflikten eskalerade. Konflikten i sig skulle då utmynnas i en rad handelsembargo där båda USA och Kina skulle förbjuda exportvaror till respektive stornation.
Förutom ett handelsförbud kan en högre beskattning av exportvarorna sätta sina spår i den globala handelsmarknaden. Om kostnaden för importeringen av (låt oss säga) iPhones blir alltför kostsam, kan det leda till att amerikanska återförsäljare väljer att importera en mycket mindre leverans. Som du nu vet kommer det låga utbudet oundvikligen leda till en prisökning av varan. För att återförsäljaren ska göra en vinst på affären väljer de att jämna ut den pålagda skatten genom att höja priset på iPhones – exempelvis från 10 000 till 10 500 kronor. Bortsett från privata konsumenter är det även företag som påverkas – detta eftersom importeringen av råvarorna som behövs för att driva sin egen produktion blir allt dyrare.
Ekonomiska sanktioner som handelsförbud och embargo gör sällan någon till en vinnare. Visserligen kan den pålagda beskattningen av exportvarorna betraktas som en sorts, om än kortvarig, vinst – men sett ur ett globalt, ekonomiskt perspektiv jämnas detta ut i form av färre leveranser. Om nu antalet leveranser förblir oförändrade finns det alltid en risk att den andra nationen också beslutar att beskatta sina exportvaror.
Ekonomer vs. Ekonomer
Inflation anses av vissa ekonomer vara hälsosam för en ekonomi. Såvida inflationsgraden inte är alltför hög menar de att lite inflation uppmuntrar ekonomisk aktivitet. När fler har mer pengar att spendera – tack vare löneförhöjningar, eller när centralbanker trycker ut mer sedlar – kommer tillväxten bakom en ekonomi vara gynnsam för konsumenter då de kan ”passa på” och köpa varor och tjänster innan priset på dessa produkter höjs.
Monetärinflation kallas detta fenomen, och det innebär att priset på produkter kommer så småningom reflektera den ökade penningmängden. Utbudet/efterfrågan förblir oförändrad – här handlar det snarare om att den mängden pengar som finns i omlopp kommer att reflekteras i ökade prisnivåer. Visserligen låter detta som efterfrågeinflation, men det finns skillnader som man bör vara medveten om.
Fastän denna syn ifrågasätts så menar anhängare till denna skola av ekonomi att det inte spelar någon större roll om den allmänna prisnivån höjs med 10% om den genomsnittliga lönenivån höjs med 15%. Andra ekonomer, å andra sidan, är emot all form inflation då varken inkomster, priser, räntor, osv. ökar i samma takt samtidigt. Om priset på mjölk blir 100x dyrare, samtidigt som man tjänar 100x mer i lön, uppstår det förvisso sällan några större problem. Däremot hävdar dessa ekonomer att denna parallella utveckling är högst osannolik.
