AKTIER
När du köper aktier i ett företag investerar du i deras verksamhet. Andelarna som du nu äger utgör en bråkdel av antalet aktier som företaget har emitterat. Ditt innehav av aktierna representerar med andra ord ett ägande av företaget.
Köpandet och säljandet av aktier sker på ett flertal börsmarknader, där både köpare och säljare kommer överens om ett pris.
Ett win-win-koncept
Varför ett företag beslutar att sälja en del av sin verksamhet – detta i form av aktier – har att göra med kapital som företaget tjänar in.
Ponera att ett företag börsnoteras, med en aktieemission på 100 000 à 100 kronor. Innan värdet av en aktie går upp, eller ner, är marknadsvärdet 10 000 000 kronor (= antalet aktier x priset för en aktieandel). Om den totala aktieemissionen reflekterar ett 30%-ägande av företaget så är det potentiella investerare som delar på andelen. Köper du 1 000 aktier à 100 kronor (totalt 100 000 kronor) äger du alltså 1% av företaget. (I verkligheten, när det handlar om siffror på miljarder, är 1%-ägande av ett företag alldeles för mycket för en enskild investerare. Men för enkelhetens skull håller vi oss till de siffrorna.)
Med det intjänade kapitalet kan företaget exempelvis utveckla sin produktionsverksamhet. Om företaget specialiserar sig på dryck så kan de, genom aktieägarnas investering i bolaget, utveckla en ny läskvariant. Tiden, för att inte tala om provtagningarna för ingredienserna, som krävs för att lansera en utsökt läsk kan nu finansieras av den nya investeringen som kommit till tack vare försäljningen av aktier. Denna princip kan appliceras i andra företag i andra branscher.
För investeraren innebär det en vinst när företaget redovisar vinst i sina kvartalsrapporter. Den nya läsken blir en succé där försäljningssiffrorna visar sig vara bättre än förväntat. Framgångssagan fortsätter, och nyheten om den populära läsken når en bredare allmänhet genom word-of-mouth-marknadsföring. Minns du ditt ägande på 1 procent? Eftersom de positiva siffrorna har gjort läsk-aktien mer lukrativ att äga ser du gröna siffror i ditt innehav. När företaget börsnoterades kostade en andel 100 kronor. I samband med den första kvartalsrapporten kostar en aktie nu 120 kronor – en värdeutveckling på 20 procent. Ditt totala innehav har ökat från 100 000 till 120 000 kronor.
De röda siffrorna
Detta är givetvis drömscenariot som alla investerare vill uppleva. Samtidigt bör man ha i åtanke att allt som sker i börsen inte går hand-i-hand med företagets reala utveckling; fastän en positiv försäljning av företagets produkter /kan/ innebära att man ser gröna siffror när man tar en titt på sin investeringsportfölj, så finns andra faktorer som kan komma att sänka den potentiella aktieutvecklingen.
Kontroversiella uttalanden från en högt uppsatt i ledningen, för att ta ett exempel, kan ha en negativ effekt på aktien. Teslas VD, Elon Musk, twittrade i maj 2020 att Tesla-aktien, i hans mening, var för högt värderat. Det resulterade i att aktien föll några procentenheter, om än kortvarigt.
Ett mer övergripande exempel är det vi alla fick uppleva när COVID-19 bröt ut. Till skillnad från ett specifikt företag var det flera branscher som drabbades – i synnerhet restaurang och turismsektorn. Samtidigt som ett flygbolag kan ha omsatt miljarder kronor och rapporterat vinst efter vinst för varje kvartal kan utomstående faktorer avgöra hur bolagets framtid kan komma att se ut.
En investering i aktier är aldrig utan sina risker. För de som investerade i januari innebar det en katastrofal förlust under Coronapandemins två värsta månader som följde (naturligtvis var perioden kortare/längre beroende på företaget i fråga). Till skillnad från ovanstående fiktiva läsk-bolag kan vi vända blicken till de som investerade i Coca-Cola långt innan Corona-oron spred sig till börsen.
Coca-Cola-kollapsen
Den 16e februari 2015 beslutar du dig för att investera i Coca-Cola. Per aktie betalar du $41,64. Du väljer att köpa 100 andelar till ett värde av $4,164 (ca 35 000 svenska kronor, med den dagens dollarkurs). Under de fem åren arbetar aktierna åt dig, och värdet av en aktie stiger upp till $60,13 – totalt $6,013.
Fem år senare, samma månad, slår Corona till. Från $60,13/aktie – höjdpunkten i din investering – är värdet nu $38,3/aktie månaden efter Corona-smällen. Mardrömsscenariot: du som investerade 2015 har i princip gått plus/minus noll. En investeringsmardröm, minst sagt. För den som, å andra sidan, köpte aktierna dagen innan Corona-smällen såg sitt innehav gå minus 36,30%. De 35 000 kronorna är nu värda 22 295. Den som investerar med ett långsiktigt sparande i åtanke tål naturligtvis de oönskade överraskningarna som börsen rätt så ofta drabbas av. Däremot är sådana oförutsägbara börskrasch extra känsliga för den kortsiktige investeraren.
Riskerna är många, och de uppdagas i olika skepnader, i olika tider, i olika grader. Men den oskrivna regeln består: investera aldrig en krona utan att vara beredd på att aldrig se den igen.
Om investering i aktier fortfarande låter lika spännande och lukrativt finns det två typer av aktier som är värda att känna till.
Värdeaktier
För att förstå vad som karaktäriserar värdeaktier finns ett ytterligare begrepp som är värt att bekanta sig med. Börsvärde är det, och vad som utgör värdet är när man multiplicerar företagets utestående aktier med priset på dess aktie.
Börsvärde
Du har ögonen på ett företag vars aktie kostar 500kr/andel. Om företaget har 100 000 000 utestående aktieandelar ligger börsvärdet på 50 000 000 000 kronor (= utestående aktieandelar x aktiekursen).
Värdeaktier beskrivs som när marknaden (alltså investerare) värderar företagets aktier lägre än vad dess värde egentligen är. Medan egenvärdet baseras på företagets tillgångar (som återfinns i balansräkningen) har börsvärdet mer att göra med hur pass optimistiska/pessimistiska investerarna är. Med andra ord, den höga/låga efterfrågan avgör aktiekursen.
Marknadsvärdet av aktien är oftast högre än egenvärdet om det finns en hög efterfråga. En negativ följd av den höga efterfrågan är att aktien riskerar att bli övervärderad, vilket i sin tur kan leda till att bubblan spricker.
Är efterfrågan, å andra sidan, låg innebär det att marknadsvärdet av aktien är lägre än egenvärdet. Köpsuget är inte lika påtaglig, vilket sänker priset på aktien. Detta kan exempelvis handla om negativa nyheter som sänker aktiekursen. Här är det investerare som dock ser potentialen med att aktien kan göra en comeback. Nu när undervärderingen av aktien har lockat ”värdeinvesterarna” hoppas de på att aktien stiger till en nivå som överensstämmer med dess egenvärde. Förverkligas detta innebär det att deras ursprungliga köp av aktierna var ett ”rea-köp”.
Fortsättning på exemplet
Företaget som du funderar på att investera i har som tidigare nämnt en aktiekurs på 500 kronor.
Ponera att marknaden förväntar sig en period av bad business som branschen i vilket företag befinner sig kommer att få genomgå. Eftersom den pessimistiska attityden gentemot branschen medför en låg efterfråga har priset på aktien sjunkit. Det nuvarande aktiepriset ligger på 450 kronor – fastän företagets balansräkning tyder på framgång.
Du bestämmer dig för att handla på rea: 100 andelar köper du till ett värde av 45 000 kronor. En tid passerar, och på grund av positiva nyheter har marknaden ändrat sin uppfattning gentemot branschen. Aktiepriset stiger successivt och når en kurs som ligger i närheten av det ursprungliga priset – det vill säga, 500 kronor. Vad detta betyder för din portfölj på 100 andelar är att du har gjort en vinst på 5 000 kronor (+50 kronor/andel).
Det finns däremot en stor risk med investering i värdeaktier: om marknadens uppfattning gentemot branschen/företaget aldrig skiftas från det negativa till det positiva kommer investeraren istället få se en dramatisk kursfall i sin portfölj-utveckling. För den kortsiktige investeraren kan denna nedgång bli en sur verklighet än den som sparar långsiktigt.
Exempel på värdeaktier
Tillväxtaktier
Aktier som tillhör företag vars försäljning och inkomst växer högre än andra företag kallas för tillväxtaktier. Eftersom det finns en förväntan av att aktierna ska fortsätta växa betalar företaget sällan utdelningar till investerarna – detta eftersom det intjänade kapitalet istället återinvesteras i bolagets verksamhet.
Eftersom äldre företag inte förväntas öka sin omsättning med åren kan utdelningar betraktas som ett incitament för att locka investerare till sig. Värdeaktier tillhör den gruppen. Tillväxtaktier, å andra sidan, brukar tillhöra nyetablerade företag med en unik produkt/tjänst (tänk IT-bolag). En anledning till varför långsiktiga investerare vänder sig till tillväxtaktier är för den höga avkastningen som verksamheten förväntas generera. Dessa företag är innovativa – oftast med en eller flera patent i bakfickan.
Jämfört med värdeaktier är priset på tillväxtaktier skyhöga. Eftersom marknaden förväntar sig att tillväxtaktier ska växa med tiden finns risken för kraftiga kursnedgångar om förväntningarna inte förverkligas.
Exempel på tillväxtaktier
Du kanske undrar huruvida jag investerar i värde- eller tillväxtaktier?
Hoppa över till min portfölj för att få en inblick i min portfölj, men även hur min sparstrategi ser ut!